
Det är en av
Ikeas medarbetare som upptäcker Sylvia,
som sover djupt i Ikeas säng.
”Du är här mer eller mindre varje dag!”
”Jag kommer att kalla på vakterna nästa gång”
Sylvias bil har inte bara vackra former, en
instrumentbräda i valnöt, smakfullt grå klädsel och designad växelspak, den är
också hennes vän. Sylvia lämnar parkeringsplatsen och reser några mil bort för
att tanka. När hon har fyllt tanken kör hon lugnt och fint därifrån utan att
betala. Sedan ger hon skjuts till en okänd kvinna . Den här kvinnan är inte som
Sylvia: ”i mitt liv blir man inte utkastad från en bil på en landsväg i ett
glesbebyggt område, det är sådant som händer folk som lever utanför samhället,
utanför systemet, sådana som super och knarkar eller ägnar sig åt annat
tvivelaktigt beteende”.
Kvinnan, som heter Lisbet, hjälper Sylvia som har mycket
ont in ryggen. Lisbet inbjuder Sylvia hem. Hon bor i ett trist förorts område.
Men Sylvia år tacksam att få ligga i en soffa i hennes lägenhet. Hon förstör
inte vad händer i lägenheten: människor kommer i och ut hela tiden. Hon
misstänker att Lisbet är prostituerade. Förskräckt lämnar hon lägenheten och försvinner ut i friheten.
trist förorts område |
Stackars Sylvia! Hon har otur: motorn från sin bil har
gått sönder. ”Jävla skit. Jävla helvetes skit!” ”Jag måste inse faktum. Min bil var mitt livs
enda trygghet. Nu är den trasig och jag har ingen aning om vad jag ska ta mig
till.”
Sylvia trivs också på ett bibliotek där hon
bläddrar i en damtidning med glatt papper. ”Har finns så mycket vackert att titta
på, vackra kvinnor och kläder, rum och trädgårdar. Jag slås av att jag lätt
skulle kunna smälta in i tidningen, särskilt nu när jag har större möjlighet än
tidigare att vårda mitt yttre.”
Nästa vecka ska vi veta mer om Lisbet. Är hon verkligen en hora? Och möter vi en annan kvinna, Astrid, som arbetar i biblioteket.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar