fredag 9 november 2012

Håkan Nesser Del 1 Himmel över London kap.24-31


"Gränslandet mellan dröm och verklighet, är det så döden ser ut?"

Ett mycket svårt oväder drar över London och Irina väcks upp av en smäll...

Kapitel 24 Milos
Milos Skrupka lämnar Hotel The Rembrandt för att träffa sin väninna Leya. På väg tänker han om sin avliden mor. Efter hennes död har Milos då och då inbillat sig " att hon kanske hade haft något slags fredad sektor av sitt liv som hon inte delade med sig av till någon annan. Att hon behövde det. Hur det än låg till med dessa saker, så hade Carla Skrupkova varit familjens nav."


Kapitel 25
Milos och Leya tar en vandringstur när en man kommer och ställer sig framför dem. En galning, tänker Milos. " Richard, gå härifrån" säger Leya. Det verkar vara hennes föredetta och en mycket svartsjuk paranoid människa. Han kan bli våldsam, varnar Leya, särskilt mot "andra hanar".


Kapitel 26 Gregorius Irina
På väg tillbaka till Hotel The Rembrandt krockar Gregorius med en kvinna som heter Paula McKinley och skälet till att de stöter ihop är att hon befinner sig i ett tillstånd av panik. Hon måste resa till Dublin eftersom sin mor har råkat ut för en olycka. Hon ber Gregorius, som har just presenterat sig själv som Paul F. Kerran, att ta hand om hennes hund, en schäfer och "han är inte världens enklaste hund"... Gregorius och hunden stannar i Paulas lägenhet medan hon flyger till Dublin. Gregorius tar några whiskey och sover snart.


Kapitel 27
Irina Miller, som ligger i sängen i Hotel The Rembrandt, kan inte sova och börjar läsa i en bok som heter "En sömngångares bekännelser" av någon som heter Steven G. Russel. Irina läser i denna bok sin egen historia. Det är egendomligt...nästan en sådan där utomkroppslig nära-doden-position som hon hört talas om. När hon förtsätter i boken och läser vidare svimmar hon. Hur är det möjligt att den här boken vet att hon har en kalas i morgon och att "den där middagen imorgon kommer inte att sluta väl?”.
 

Kapitel 28 Leonard, den gula anteckningsboken (6)
November 1968.

Leonard har som hemligt uppdrag att åka tåg till Bristol för den tjeckiska säkerhets polisen eller de tjeckiska motståndsrörelsen, han vet fortfarande inte. I ett hus ute på heden i närheten av staden Bristol träffas Leonard en man som heter "Wolf". Han har någon sorts karisma, en skalbagge som tatuering längst ut mot tinningen och breda käkar. Leonard får som uppdrag att leverera två plastcylindrar till någon.

 
Kapitel 29
"Helvete också" viskar hon...
Gränslandet mellan dröm och verklighet, är det så döden ser ut? undrar Leonard.
Han drömmer igen att han är den där mannen som kallas för Lars Gustav Selén, som bor i staden K. Han sitter vid en skrivbord och senare möter han en kvinna som visar sig vara naken under badrocken. De har sex med varandra när någon öppnar dörren. "Helvete också" viskar hon, och lägger ett pekfinger över Lars Gustavs Seléns läppar och leder ut honom på balkongen. Det är i det här tillståndet att Maud hittar den naken Leonard Vermin några timmar senare.

Kapitel 30 Leonard, den gula anteckningsboken (7)
Leonard reser till Hampstead med plastcylindrarna enligt instruktioner från Wolf. Han tänker att det är nog med "dessa egendomliga uppdrag, chiffrerade meddelanden, dessa luggslitna öststatare och ljusskygga överlämnanden". Just när han har tänkt sig att det här får vara slut stormar fyra civilklädda polismän i trädgården och hämtar Leonard. Senare förhörs han under några timmar på Scotland Yard och släppas fri. Inte förrän i slutet av januari får Leonard ett nytt livstecken från Carla: "5 februari, kanske blir det sista gången", skriver hon.

 
Kapitel 31 Himmel över London
25 september, klockan 03.46
Ett mycket svårt oväder med åskbyar drar över London och Irina väcks upp av en smäll när en blixt träffar staden. Hon minns att hon mådde illa efter hon hade läst i den här boken av Russell. Hon förtsätter att läsa och igen läser hon saker i boken om hon själv som är helt omöjligt att veta...

På andra sidan väggen i samma hotell ligger Milos och Leya i sängen. Milos är lycklig.


..ligger Milos och Leya i sängen.
Samtidig, bara en mile åt nordost, är läget ett annat: ”Ut!” tänker Gregorius alias Paul F. Kerran. ”Ut med hunden”, där han skulle hålla ett ögon på. Ute på gatan märker Gregorius att han har glömt att ta med sig någon nyckel. Regnet vräker ner när Gregorius bestämmer sig att gå tillbaka till The Rembrandt. Hunden följer honom.



På fem minuters promenadavstånd från The Rembrandt ligger Richard, Lyas före detta, klarvaken i sitt hotell. Han ska hämna sig. Leya är hans flickvän. Milos måste dö!

 
Nästa vecka träffar vi den svenska Lars Gustav Selén.
Han blev förälskad i en kvinna som heter Carla. Det är egendomligt eftersom Leonard Vermin är också förälskad i en Carla. Handlar det kanske om samma person? 
Och lite mer om den gula anteckningsboken.



 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar