Sportlov i Sverige och Nederländerna

Sportlov i Sverige är ett lov som också kallas för vinterlov, vårvinterlov eller februarilov. Det är roligt att veta att begreppet sportlov har sitt ursprung i det så kallade kokslov. Koks - på holländska eller engelska cokes - är framställt stenkol. Det var Bränslekommissionen som införde kokslov för att spara på uppvärmningen av skolor i början av andra världskriget. Både  stenkol och koks användes som bränsle för att elda i städerna, och kostnaderna måste sänkas under  krigsåren. Genom att stänga skolorna några dagar under vintertid kunde man ju spara på bränsle.

Sälen

Eleverna var lediga i en vecka, och för att ge ungdomarna en meningsfull sysselsättning, helst för att de höll sig friska genom att motionera, organiserades aktiviteter som fokuserade på friluftsliv, antingen på hemorten eller i fjällen.  Från början var det meningen att barn från storstäderna skulle få möjligheten att resa till de svenska fjällen.

Senare, på 1950-talet, fanns det ett annat skäl för att stänga skolorna under senvintern: risken för infektioner på skolan var stor, och genom att stänga skoldörrarna för en kort tid kunde man försöka att förebygga sjukdomar bland eleverna. Sportlovet var fortfarande vanligast i städerna, men började spridas till landsbygden.

I slutet av 1950-talet fick sportlovet sitt genomslag i hela landet. Numera åker många svenskar till t.ex. Idre Fjäll, Åre, Sälen eller en av de många andra ljuvliga svenska orterna där man kan åka skidor, längdskidor, skridskor eller bara njuta av snön.

I Nederländerna är läget lite annorlunda. Här infördes de så kallade förårsferier (voorjaarsvakantie) eller “krokus semester” under 1970-talet. Det var mycket sällsynt att människor åkte till de schweiziska eller österrikiska bergen. Resan var dyr och folk hade  aldrig lärt sig att åka skidor eftersom det finns ju inga berg i det platta Nederländerna. När vintern var kallt nog åkte man skridskor i Holland; någonting som de flesta holländare är väldigt duktig på.

När jag var barn reste vi aldrig till Alperna eller Skandinavien; det fanns överhuvudtaget ingen som hade pengar nog för en sådan exklusiv upplevelse. Den första gången jag kände de klumpiga pjäxorna på fötterna var jag i tjugoårsåldern när min flickvän och jag reste till Sjusjoen, Norge. Allt var skönt, vackert, imponerande. Stjärnorna gnistrade överväldigande, stillheten var nästan skrämmande. Aldrig ska jag glömma ljudet av våra snöskor i den tjocka norska snön...kgrr...kgrr...kgrr.

Många år senare flög vi till Ivalo, Finland. Det var svinkallt ovanpå polcirkeln men oj, så vackert! Glaset i glasögonen sprängdes av kölden, jag fick en frusen vänster kind, men vi såg åtminstone en renhjord som långsamt men beslutsamt drog över fjällen! Senare på kvällen i den finska bastun var hettan ljuvlig och hälsosam.

Nu, när vi är en barnfamilj är jag glad över att vi åkte på sportlov så ofta vi kunde.  Att vistas i fjällen eller Alperna tillsammans med våra barn, som nu är tonåringar, är någonting som jag helst inte skulle vilja gå miste om.

Jag ska berätta en hemlighet: nu är det så att sportlov innebär för mig mer än just att kunna åka skidor. Sportlov i Sverige är mer än att bara glida så snabbt som möjligt från skidbackarna. Det är hele upplevelsen: den vackra naturen, den hälsosamma kölden, den ljuvliga bastun, den vänliga atmosfären... Men du, tyst nu om detta! Annars kommer hela värden nog att förstöra den svenska stillheten....

Nästa gång lite mer om en välkänd nordisk väsen som är jätte rik: trollet!

mvh,
Fop Alers

Scandutch