fredag 13 mars 2015

Nordens mystiska väsen: Maran (del 7)


 
Maran (bild av Jonna Jinton)
Kanske har du drömt någon gång en hemsk dröm. En sådan dröm där alla tänderna lossnar. Eller en dröm där du försöker komma undan eftersom någon jagar dig, men dina ben lyder inte...Det finns människor som har samma eländiga dröm flera nätter i rad... En sådan dröm kallas för mardröm (‘nachtmerrie’ på holländska) och ordet mar kommer från ordet Mara.

I det här avsnittet ska jag berätta lite mer om Maran.

Mara är ett övernaturligt väsen i nordisk mytologi. Men tron i Maran är dock internationell; i många länder berättar man om ett kvinnligt väsen som framkallar mardrömmar. Maran är en förbannad kvinna som lever ett vanligt liv under dagen, men förvandlas till Mara under natten. När djur och alla människor sover, då flyger hon ut och smyger in i sovrummet genom ett kvisthål i väggen eller nyckelhålet och sedan sätter sig grensle över en sovande mans bröst och mannen “rides av maran”. Mannen kan inte röra sig, blir förlamad av ångest och skräck, och håller på att kvävas sedan. En riktig mardröm, eller hur?

Norrut i Sverige menar många att kvinnor som blev Maran var avundsjuka och kunde förvandla sig själva för att kunna plåga andra, medan söderut påstods det att Maran kunde vara gengångaren efter en död kvinna som aldrig hade gift sig. Eller att hon var en levande kvinna som inte var framgångsrik att hitta någon och längtade efter karlars sällskap.

Ibland slutade besöket med att mannen låg med Maran och inte sällan blev det äktenskap mellan Maran och den hon besökte. Då gällde det att leta efter hålet i väggen hon hade tagit sig igenom. Efter att hon hade smugit sig in i sovrummet, satt man en plugg i hålet så att Maran inte kunde fara ut igen. Maran och make kunde vara lyckliga i en kort tid, men känslorna försvann, eftersom förbindelsen inte hade kommit på ett riktigt sätt.

Maran plågade också djur, särskild hästar, som stod svettiga och trötta på morgonen efter hennes nattliga besök. Hästarna kunde också ha marflätor i manen efter Marans närvaro.

För att skydda sig mot Maran kunde man hänga en lie över sängen, sätta skorna framför sängen (med tåspetsarna riktade utåt!) eller lägga en psalmbok i fönstret med mängder av kohår mellan sidorna. Maran måste räkna alla hårstrån innan hon skulle kunna rida en stackars sovande man. Eftersom hon inte skulle hinna med på samma natt, föredrog hon att flytta till ett annat ställe. Men det säkraste var ändå att säga det här rimmet:



‘Mara mara minne
du får inte bli här inne
förrän du räknat
fåglar i skog
fiskar i flod
alla eketräd
och Guds ord”




Maror visste inte vad de gjorde och upplevde under natten och blev helt vanliga under dagen igen!


Källor:


Nästa gång blir det trollet!
Hoppas du är tillbaka i 2 veckor.
Med vänliga hälsningar,


Fop Alers
Scandutch

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar